Nyhetsbevakning vecka 7 - Blogg A
Whitney Houstons död
Det räcker inte med att publicera maffiga artiklar under söndagen om att Whitney Houston är död. DN.se har varje dag sedan dess publicerat flertalet artiklar som relaterar till henne död. Senast idag publicerade man artiklar om att hennes begravning kommer sändas på svensk TV. Så varför får Whitney Houstons död så stort medialt utrymme? Bengt Johansson pekar på att urvalet styrs av ekonomi och medielogik i sin avhandling "Vid nyhetsdesken". Kommersialiseringen bidrar till att det styrfältet som handlar om vad publiken vill ha kommer mer och mer i fokus. De olika tidningar, nyhetsprogram etc. konkurrerar och i kombination med den ökande kommersialiseringen så ökar rapportering om det som är intressant för den breda publiken. Whitney Houstons död är en nyhet som är intressant för den breda publiken. Med sina många hitlåtar och långa karriär har många generationer stiftat bekantskap med hennes liv och karriär som såväl sångerska som skådespelerska. I det sociala mediet Facebook har en del upprörts över mediebevakningens omfång och bland annat har en bild på Whitney Houston och svältande barn med texten "one dies, million cries. Million die, no one cries" (se ovan) spridits. Man kan relatera det till medierna. Varför får en känd artist så mycket mer medialt utrymme än svält och fattigdom? Finns det inget att rapportera när det kommer till misär? ne.se definierar "nyhet" som "offentliggjort meddelande om något betydelsefullt som tidigare varit okänt". Visst är Whitneys död något nytt och tidigare okänt", svälten är inte det. Men det måste ju ändå finnas något mer av nyhetsvärde än bara faktumet att barnen svälter ihjäl i andra länder. Då spelar troligtvis ekonomin in till viss del. Det är troligtvis dyrare att bevaka händelserna i Afrika än i USA. Dels är det mer främmande (även om vi är medvetna om det). Whitney känns närmre än svältande barn. Dessutom är hon en "elitperson". I "reporter - en grundbok i journalistik" rangordnar Häger de faktorer som är viktigast för nyhetsurvalet.
Det börjar med 1. vikt (det som är utav vikt för läsarna och vad som säljer)
2. icke-normalt (t.ex. självmordsbombaren i Stockholm)
3. Närhet (tid, rum och kultur. T.ex. att det handlar om någon där du kommer ifrån, eller något från en liknande kultur).
4. konflikt (någon vägrar något, t.ex. Juholt vägrar erkänna skuld).
5. elitperson (t.ex. Whitney Houston, kronprinsessan, skådespelare etc.).
6. lättbegripligt (Hägers exempel: "en nyhet om att Skansens personal ätit upp några björnungar de inte haft plats för kan ge större rubriker än Sveriges anslutning till Lissabonfördraget").
7. nytt (Whitney är död)
Självklart finns det annat som spelar in, men när man ser den här uppställning kan man enkelt relatera till vad man brukar läsa i tidningarna. Whitney i det här fallet kan placeras in i vikt (för den breda publiken), närhet (USA är mer nära än Afrika), elitperson, lättbegrepligt (hon är död, hennes begravning ska sändas på svensk TV etc.), nytt (nya vinklar i varje artikel eller ny information som en form av fortsättning). I tisdags publicerade Aftonbladet bilder från hotellrummet där hon dog, något som funkar i linje med vad Aftonbladet brukar kunna publicera, men i DN skulle bilderna inte publiceras då det är lite för mycket skvaller och mindre nyhet. Jag skulle kalla det ovärdigt.
Alla hjärtans dag
Alla hjärtans dag är den 14 februari varje år, och varje år ska det vara ett himla tjat om just denna dag. När jag slog på TV:n på morgonen så fick jag direkt reda på att de skulle berätta vad den populära presenten gelehjärtan faktiskt är gjorda av (slaktrester och löss). DN har en artikel om att rosornas pris stiger med 300% den 14 februari och två sidor med hälsningar från läsare till deras partners. GP har också hälsningar med även reportage om långa äktenskap. De har även varit ute på stan och frågat hur folk ska fira och ett par har svarat att de har stått ut med varandra i 52 år och det ska firas med extra gott fika. Utrymmet i media för just detta kommersiella jippo är oförskämt stort och jag undrar vilka nyheter de har strukit för att få plats med två sidor hälsningar i stil med "mjau mjau älskar brum". Men jag erkänner, den breda publiken ser en vikt i det. Det finns en närhet i tid (det är idag), rum (det är här, i ditt liv) och kultur (och vi firar det hyfsat entusiastiskt i vår kultur, alternativt mår piss över att vi är ensamma. I alla fall förväntas det vara så). Det är lättbegripligt. Jag stötte inte på några artiklar eller inslag om hur kända personer skulle fira alla hjärtans dag, kanske hade de tillräckligt med material. Sen är det lättbegripligt eftersom vi vet vad det är för dag och vad som förväntas av oss.
Unt.se
När jag kikat på unt.se varje dag har jag noterat att allt på första sidan handlar om Uppsala, vilket i sig kanske inte är konstigt, men alla utlandsnyheter är korta artiklar från TT. I förra veckan var jag med en annan kurs på studiebesök på unt:s kulturredaktion där de stolt sa att deras utlandsbevakning var precis lika bra som de stora Stockholmstidningarna SVD och DN. Kaxigt, speciellt när deras hemsida i så fall inte håller samma mått som de påstår att deras papperstidning gör. De nationella nyheter som rapporteras är t.ex. att SJ överväger att avskaffa möjligheten att köpa tågbiljett ombord på tågen. Varför just den nyheten publiceras på unt.se är för att Uppsala förutom att vara en studentstad är en pendlarstad. unt.se har extrema problem med att nå de läsare de vill ha, studenterna. Studenterna utgör en stor procent (har inte den i huvudet) av befolkning vilket syns extremt väl på sommaren. Självfallet vill unt nå studenterna som främst ser sig som temporära invånare i staden och välja UNT före DN och SVD. Men ändå vet jag att deras studentbevakning är bristfällig och att deras intresse för t.ex. studentkåren är sval. UNT, även om de inte erkänner det, lägger främst fokus på lokalbevakning. Ändå har det inte kommit upp en enda artikel på unt.se om landstingsfullmäktige i onsdags. Varför kan man undra. En liten pojke som hittar en hund i en skog är mer lättillgängligt än frågan om homosexuellas möjlighet att få ge blod vid Akademiska sjukhuset.
Anna Lindholm 17/2 2012
